Forskning Förflyttningskunskap

Magisteruppsats 15 hp, Författare; Maria Segerström leg. Arbetsterapeut

Personförflyttningar är en vanlig arbetsuppgift inom vård och omsorg. Förflyttningsteknik är betydelsefullt för att främja god och säker vård samt förebygga arbetsskador.
Durewallmetoden är en etablerad förflyttningsteknik sedan 1970-talet.

Arbetar med personer som har en funktionsnedsättning. Personens ålder, familjesituation, arbete, fritidsintressen, boendesituation med mera varierar. Personliga assistenter har varierande utbildning och flertalet saknar vårdutbildning.

Personförflyttningar orsakade närmare 6500 belastningsolyckor mellan år 2009 och 2013. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren har kunskaper om hur hjälpmedel används, lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser samt att arbetstagaren får möjlighet att träna in dessa för att förebygga arbetsskador. Enligt tidigare studier inom flyttningsutbildning minskar arbetsrelaterade skador och antalet frånvarodagar minskar. Belastningen i ländryggen minskade vid personförflyttning enligt specifik teknik jämfört med självvald förflyttningsteknik. Personal arbetande i vården vill praktiskt få öva på personförflyttning för att öka kompetensen. Förflyttningsutbildning ger en bättre utbildningsgrund som leder till en större yrkesskicklighet samt en ökad förståelse för personens situation. Personen som förflyttas upplever högre komfort och säkerhet.

Tidigare studier om förflyttningutbildningar visar att personalen blir medveten om sin kropp. Som exempel, att arbeta med fötterna axelbrett i gångstående, att använda aktiv tyngdöverföring och undvika vridningar, att kunna göra friktions förändring och att göra personen aktiv vid förflyttning. De ökar sin kroppskännedom och undviker belastningsskador. 

Durewallmetoden bygger på de tio principer vilka innefattar: minsta möjliga kraft, balans, avståndsanpassning, friktionsförändringar, rörelseenergi, naturligt rörelseområde, andningsteknik, skydd, bestämdhet och hänsyn. Sedan utvecklas tekniker beroende på förutsättningar exempelvis personens förmåga, aktivitet och miljö. Tidigare invanda rörelsemönster tas till vara.

Att beskriva personliga assistenters självskattade kunskaper och önskemål om kommande förflyttningsutbildning efter genomgången utbildning enligt Durewallmetoden.

Vilka kunskapsområden påverkas av deltagande i förflyttningsutbildning? Finns det någon skillnad mellan grupperna som har vårdutbildning och de som saknar vårdutbildning? Finns det någon skillnad mellan grupperna som har tidigare förflyttningsutbildning och de som saknar förflyttningsutbildning? Skiljer sig kunskaperna åt beroende på antal år i yrket? Hur vill personliga assistenter att förflyttningsutbildning ska erbjudas?

Kvantitativ deskriptiv studie med lämplighetsurval där 119 tillfrågades varav 117 valde att delta. Slutlig studie bestod av 78 deltagare. Datainsamlingen bestod av före- och eftermätning med enkät som analyserades i datasystemet SPSS.

De flesta av deltagarna var kvinnor. Majoriteten hade inte vårdutbildning och de flesta hade inte heller förflyttningsutbildning. Längden på tidigare förflyttningsutbildningar varierade, vanligast förkommande var endagsutbildningar. Deltagarna upplevde generellt behov av regelbundna förflyttningsutbildningar åtminstone vartannat år, flertalet 1 ggr/år.

Samtliga frågor kopplade till förflyttningar besvarade före och efter utbilning för samtliga deltagare. Alla dessa påståenden finns i Durewallmtoden, vissa är principer, övriga delar finns i metoden samt teoretiska och praktiska kunskaper efterfrågas vid kursutvärdering.

• Teoretiska kunskaper 
• Praktiska kunskaper 
• Bemötande                                                                      
• Aktivera personen                     
• Använda så lite kraft som möjligt 
• Göra friktionsförändringar                                  
• Kunna variera tekniker                                              
• Undvika vridningar                                                     
• Använda sina bens muskelkraft                               
• Använda sin kropp i balans                                      
• Använda personens invanda rörelsemönster  
• Informera personen    

Resultat: Det förelåg en signifikant ökning av kunskaperna från före- till eftermätning av själv-skattad kunskap inom alla områden om personförflyttningar för samtliga grupper. (Signifikans är graden av sannolikhet att resultatet inte beror på slumpen och önskvärt att få detta värde som kallas Grad av sannolikhet att ett resultat inte har uppkommit på grund av slumpfel. Grad av sannolikhet att ett resultat inte har uppkommit på grund av slumpfel. Vid databearbetning så önskar att nå signifikans för att studien ska få ett högre evidens (evidens betyder  bevis eller belagd kunskap).

Samtliga personliga assistenter skattade sina kunskaper högre efter utbildningen inom alla de områdena som denna innehöll. Detta innebär att förflyttningsutbildning är viktigt för all personal. Skillnader i kunskaper före utbildningen, mellan de som hade tidigare utbildning och de som inte hade det, jämnades ut efter genomgången utbildning. Personal utan tidigare förflyttningsutbildning bör därför prioriteras vid utbildningsinsatser.

I denna studie fick respondenterna kunskaper om en specifik förflyttningsmetod. I tidigare studier har en rekommenderad förflyttningsteknik minskat belastningen på personalens kroppar och påverkat deras hälsa positivt.

Studiens resultat stämmer väl med faktumet att det är låga formella krav på utbildning för arbete inom personlig assistans. Om de personliga assistenterna genomgår en förflyttningsutbildning kan det leda till att de inte skadar sig i samma utsträckning eftersom personal som vårdar andra riskerar att råka ut för arbetsskador i rörelse- och stödjeorganen vid personförflyttning.

Det har också visat sig att personförflyttningar orsakar arbetsolyckor och att en bättre utbildningsgrund leder till större skicklighet och ökad tillförsikt. Ökad yrkesskicklighet är även till nytta för personen vid förflyttning, som förhoppningsvis kommer att uppleva en ökad komfort och säkerhet när en skonsam förflyttningsteknik används. Ett annat resultat var att majoriteten av respondenterna uppgav att de behövde förflyttningsutbildningar regelbundet, likt tidigare studier.

Det kunde konstateras att den självskattade kunskapen i förflyttningsteknik ökade signifikant för samtliga deltagare efter intervention inom samtliga frågor om förflyttningar. Om deltagarna tillämpar sina kunskaper skulle det innebära att de har bättre kunskaper och använder sin kropp mer optimalt med en teknik som minskar belastningen på det muskuloskelettala systemet där rörelseomfång, styrka och uthållighet ingår. Därmed kan denna utbildningsinsats anses motverka belastningsskador. En fråga om förflyttningar där kunskapen ökade signifikant för samtliga respondenter var att kunna göra friktionsförändringar. Färre lyft kan göras genom att använda glidtyger under personen som assisteras, vilket kan minska belastningen på personalens kropp.

Både de praktiska samt teoretiska kunskaperna ökade signifikant för samtliga deltagare. Enbart teoretisk intervention har mindre effekt. Då personliga assistenters kunskaper i personförflyttning ökat skulle det kunna innebära att skaderisken och belastningsolyckor minskar.

I denna studie fick deltagarna kunskaper om en specifik förflyttningsmetod. I tidigare studier har en rekommenderad förflyttningsteknik minskat belastningen på personalens kroppar och påverkat deras hälsa positivt.

När kunskaperna i förflyttningsteknik ökat som i denna studie kan personliga assistenter variera sina förflyttningstekniker, och anpassa dem utifrån person och miljö. Det kan i sin tur påverka aktivitetsutförandet hos personen.

Utifrån litteraturgenomgången skulle nyttan för samhället med utbildning vara att i framtiden försöka minska samhällets kostnader, då förflyttningsutbildning kan minska belastningen på personal arbetande i vården samt minska eventuell sjukfrånvaro enligt tidigare studier.

I vårdutbildningar borde det ingå mer förflyttningsteknik då det var få signifikanta skillnaden mellan respondenter med vårdutbildning respektive utan. Dessutom ger en dags intervention effekt.

Denna studie har bidragit till att ger stöd för förflyttningsutbildningar, och att personliga assistenter bör erbjudas detta frekvent. Personal utan förflyttningsutbildning bör prioriteras. Kunskapsområdet personflyttning bör få mer utrymme i vårdutbildningen.

Denna studie visar att förflyttningsutbildning med teoretiska och praktiska inslag kring manuella förflyttningar ökar den subjektiva självskattade kunskapen i förflyttningskunskap avseende samtliga frågor om förflyttningar efter en dags förflyttningsutbildning. Personal utan förflyttningsutbildning bör prioriteras vid utbildningsinsatser, då resultatet visade att skillnader i kunskaper utjämnats efter genomgången utbildning i förflyttningsteknik.

Mer information och källor se Magisteruppsatsen i sin helhet se länk